Festivalen är död, leve festivalen!

Många av de klassiska musikfestivalerna, som 70- och 80-talisterna minns från sin ungdom, finns inte längre. I deras ställe har nya festivaler kommit, som erbjuder mer komfort eller spektakulära miljöer. En festival i den sistnämnda kategorin ynglar nu av sig, och blir hela sju stycken.

Att åka på festival betyder numera sällan att man tälta på en äng, tillsammans med tusentals andra, för att dricka folköl och se Black Sabbath spela. Visst finns Roskilde kvar, men i Sverige har de festivaler som kunde konkurrera med den danska giganten, både i fråga om akter och sunkighetsnivå, tvingats lägga ned. I deras ställe har tre typer av festivaler utkristalliserats.

  1. Stora festivaler, med internationella namn, som liknar Hultsfred och liknande men hålls i större städer, och därmed gör det lättare för de som vill att bo på hotell. I denna kategori hittar vi Way Out West och Bråvalla.
  2. Nischade festivaler i skogen, gärna på mindre orter och med band som är de största i sin (obskyra genre). Hit hör Skankaloss i Gagnef, Underbarelsen på Barnens ö och Skogsröjet i de östgötska skogarna.
  3. Festivaler som lockar minst lika mycket med sin miljö som med de artister som uppträder. Kanske kan man räkna in Urkult, som hålls i en ångermanländsk folkpark, här, men framför allt är det festivaler som inriktas på elektronisk musik som man hittar i denna kategori. Ibland kallas de ”boutiquefestivaler”.

En festival blir sex

En boutiquefestival som blivit mycket populär är Into the Valley, som hålls på Dalhalla, en utomhusscen byggd i ett gammalt kalkbrott utanför Rättvik. Arrangörerna bakom denna har nu tillkännagivit att de kommer att starta sex nya festivaler. Än så länge är tre av dessa offentliggjorda: Into the Valley i Rummu, Estland, Into the Factory i Nynäshamn och Into the Castle i Kapstaden. Festivalen i Nynäshamn kommer att hållas i en gammal cementfabrik, och även om kommunikationerna är goda ligger platsen ganska isolerat.